I dataindustrins barndom fanns ingen standardisering, varje tillverkare bestämde själv vad de skulle använda. Inte sällan var nästa modell totalt inkompatibel med föregående när det gällde kontakter och signalnivåer. Antingen krävdes ny periferiutrustning, eller dyrbara omvandlare. Bristen på standardisering har gjort att det är svårt, ibland omöjligt, att ansluta olika tillverkares utrustning. Detta gäller både datorer och periferiutrustning. Allt efter hand ökade kraven på att man skulle kunna koppla in utrustning från vilken tillverkare som helst. För att kunna göra det, krävs att alla använder samma gränssnitt.
Tidigare ansåg datortillverkare att "ju svårare det är att ansluta andras utrustning, desto bättre behåller vi kunderna". Det har visat sig att tillverkare som gör utrustning som kan kopplas till flera andra fabrikanters maskiner gör lysande affärer, och de gamla stora har börjat anpassa sin utrustning för att kopplas mot annan.
Det finns olika slags standard, dels officiell standard som har tagits fram och rekommenderas av någon standardiseringsorganisation, dels inofficiell standard, tillverkares egna normer som har kommit att bli marknadsdominerande. Exempel på inofficiella standarder är för terminaler VT 100-kompatibilitet, för modem Hayes-kommandon, m.m.
Det finns ett flertal standardiseringsorganisationer. Vissa är nationella, andra är internationella. Vi har några viktiga standardiseringsorganisationer:
ECMA är en sammanslutning av europeiska datortillverkare. EIA är även den en tillverkarorganisation. IEEE är en förening för elingenjörer, och utvecklar en del standarder. CCITT är underställd Internationella Teleunionen (ITU), som i sin tur lyder under FN. ISO utvecklar dels egna standarder, dels accepterar man vissa standarder utvecklade av andra organisationer, och ger den standarden ISO-namn. ISO består av nationella medlemmar, bl.a. följande:
CCITT fastställer internationellt standardiserade gränssnitt. Vart fjärde år ger CCITT ut en ny upplaga rekommendationer, färgen på omslagen byts då. Därför kallades 1980 års upplaga "Yellow Books", 1984 års upplaga "Red Books", och 1988 års upplaga "Blue Books" har inte kommit ännu. Eftersom svenska Televerket är medlem av CCITT är det naturligt att CCITT rekommendationer används här i Sverige. Den viktigaste skillnaden mellan X- och V- gränssnittet är för kontakter att i X-gränssnittet utnyttjas de ordinarie dataledarna även för överföring av viss styrinformation mot nätet (t.ex. nummerslagning), medan i V-gränssnittet all styrinformation överförs på separata ledare. De viktigaste rekommendationerna är följande:
Observera att det finns standarder som man måste känna till en del om. En av de allra viktigaste är V.24/EIA RS-232-C som behandlar kontakternas stift, och signalnivåer. Den bör man läsa igenom några gånger.
Vi skiljer mellan de två kontakter man stoppar i varandra, de kallas hona och hane (female / male). En hane är kontakten där stiften sticker rätt ut i luften. Honan är kontakten med hål att sticka stiften in i.
DTE = Data Terminal Equipment
DCE = Data Circuit-terminating Equipment
Numrering av stift/ledare ISO 2110 / RS-232-C / V.24. (25 stift) De viktigaste stiften är märkta med *.
Kontakt CCITT från/till
stift nr Benämning RS-232-C V.24 DCE
1 Jord (chassi) AA 101 -
2 * Datasändning BA 103 till
3 * Datamottagning BB 104 från
4 * Sändningsbegäran datakanal CA 105 till
5 * Datakanal klar CB 106 från
6 * Modemet klart CC 107 från
7 * Signaljord AB 102 -
8 * Bärvågsindikering CF 109 från
9 +12 V, ej CCITT standard, för nationell användning
10 -12 V, ej CCITT standard, för nationell användning
11 Frekvensval sändarsida - 126 till
12 Bärvågsindikering, backkanal SCF 122 från
13 Backkanal klar SCB 121 från
14 Datasändning backkanal SBA 118 till
15 Bittakt sändarsida DB 114 från
16 Datamottagning backkanal SBB 119 från
17 Bittakt mottagarsida DD 115 från
18 Analog slinga - 141 till
19 Sändningsbegäran backkanal SCA 120 till
20 Anslut fjärrförbindelse CD 108/1 till
20 * Dataterminalen klar - 108/2 till
21 Signalkvalitetsindikering CG 110 från
21 Digitalslinga, fjärrände - 140 till
22 * Ringindikering ("det ringer") CE 125 från
23 Hastighetsval CH 111 till
24 Bittakt sändarsida DA 113 till
25 Testindikering - 142 från
Numrering av stift/ledare Serieport på PC/AT. (9 stift)
Kontakt CCITT från/till
stift nr Benämning RS-449 V.24 DCE
1 Bärvågsindikering CF 109 från
2 Datamottagning BB 104 från
3 Datasändning BA 103 till
4 Dataterminalen klar - 108/2 till
5 Signaljord AB 102 -
6 Modemet klart CC 107 från
7 Sändningsbegäran datakanal CA 105 till
8 Datakanal klar CB 106 från
9 Ringindikering ("det ringer") CE 125 från
Numrering av stift/ledare ISO 4902 / RS-449 / V.24. (37 stift)
Kontakt CCITT från/till
stift nr Benämning RS-449 V.24 DCE
1 Jord (chassi) -
2 Hastighetsval SI 112 från
3 Nationell betydelse - -
4+22 Datasändning SD 103 till
5+23 Bittakt sändarsida (DCE) ST 114 från
6+24 Datamottagning RD 104 från
7+25 Sändningsbegäran datakanal RS 105 till
8+26 Bittakt mottagarsida (DCE) RT 115 från
9+27 Datakanal klar CS 106 från
10 Analog slinga LL 141 till
11+29 Modemet klart DM 107 från
12+30 Dataterminalen klar TR 108 till
13+31 Bärvågsindikering RR 109 från
14 Digitalslinga fjärrände RL 140 till
15 Ringindikering ("det ringer") IC 125 från
16 Hastighetsval/sändningsfrekv. SF/SR 111/126 till
17+35 Bittakt sändarsida (DTE) TT 113 till
18 Testindikering TM 142 från
19 Signaljord SG 102 -
20 DCE common return RC 102b från
21 Nationell betydelse - -
28 Terminalen redo IS 135 till
32 Välj standby SS 116 till
33 Data signal kvalitetsdetekt. SQ 110 från
34 Ny signal NS 136 till
36 Standby indikering SB 117 från
37 DTE common return SC 102a till
Strömslinga (current loop) är lämplig om data skall gå en längre sträcka utan modem. Det är en strömstyrd överföring. Ström anger "1" och ingen ström anger "0". Man brukar använda strömslinga för att skilja terminal och dator galvaniskt. Räckvidden är maximalt några km. Vanligast är 20 mA strömslinga, även 40 mA och 60 mA förekommer. Det är inte säkert att den enhet som är aktiv även ger ström i slingan, man måste veta det. Strömslinga är inte lika väl standardiserad som V.24, man måste ha tillgång till specifikationsbladen och studera dem.